Effekter av ökade offentliga satsningar på FoU (Effects of Increased Government R&D Expenditures)

52 Pages Posted: 15 Dec 2020

See all articles by Roger Svensson

Roger Svensson

Research Institute of Industrial Economics (IFN)

Date Written: March 19, 2013

Abstract

Swedish Abstract: Empiriska skattningar på såväl aggregerad som detaljerad nivå visar att den samhälleliga avkastningen på FoU som företag utför är större än den privata avkastningen. Den privata årliga avkastningen på FoU är i genomsnitt 25–30 procent, medan den samhälleliga kan vara 2–3 gånger större. Det förekommer sålunda betydande spillover effekter. Här är forskningslitteraturen entydig – även om stora variationer i storleken på spillover effekterna förekommer. Skattningar visar även att FoU har en positiv effekt på företagens försäljning (mikronivå) och ekonomisk tillväxt (makronivå). Om privat FoU ökar med 1 procent så ökar tillväxten i genomsnitt med ca 0,13–0,20 procent. Det finns dock flera synpunkter på de skattningar som gjorts. Utelämnande av spillover effekterna i skattningarna innebär t.ex. att privat avkastning på FoU systematiskt överskattas. Väldigt få studier som skattar effekter av FoU på produktivitet har tagit hänsyn till att företagen är multinationella och har en stor del av verksamheten utomlands. Därmed finns risk att man feltolkar resultaten.

Beträffande avkastningen på privat utförd FoU som finansieras av staten så har litteraturen funnit minst sagt blandade resultat. I genomsnitt har statligt finansierad FoU en positiv avkastning, men den är lägre än avkastningen på privat FoU. De få studier som delar upp statlig FoU på civil och försvarsrelaterad FoU visar dock att försvarsrelaterad FoU har ingen eller t.o.m. negativ effekt på ekonomisk tillväxt. Den lägre avkastningen för statligt finansierade direkta FoU-stöd kan förklaras teoretiskt av att staten är sämre än marknaden på att välja ut optimala projekt. Ett fåtal studier har undersökt effekterna av direkta FoU-stöd på sysselsättningen i näringslivet. Effekterna på sysselsättning är betydligt mer osäkra, då en del processinnovationer kan vara arbetskraftsbesparande. Studierna visar ganska blandade resultat, men det lutar åt att det finns positiva effekter på sysselsättningen.

Effekterna av universitetsforskning på tillväxt och produktivitet är svåra att kvantifiera, men kan vara betydande. Här handlar det om grundforskning. Därför kan man i första hand förvänta sig indirekta effekter på ekonomisk tillväxt. Hit hör att kunskapsstocken ökar och vetenskapliga metoder utvecklas som blir tillgängliga för samhället. Forskarnas absorptionsförmåga att ta till sig extern forskning ökar också. Den kanske viktigaste funktionen av FoU vid universitet är att forskarpersonal utbildas och vidareutvecklas som kan komma såväl universiteten som näringslivet till godo. Man har bl.a. analyserat hur ofta privata patent citerar forskningsartiklar och hur stor andel av näringslivets produkter som är helt beroende av akademisk forskning. Geografisk närhet mellan universiteten och företagen har visat sig vara viktigt vid kunskapsöverföring, En del av kunskapen är nämligen kopplad till forskarna, vilket gör samarbete på plats nödvändigt.

Empiriska studier av indirekta FoU-stöd har testat om skatteincitamenten ger upphov till ökad FoU snarare än ökad ekonomisk tillväxt. De empiriska studierna ger ganska blandade resultat; från obetydliga till stora effekter. I genomsnitt kan man säga att en krona i skattelättnad ger nästan en krona i ökade FoU-investeringar. Därmed skulle indirekta FoU-stöd vara minst lika bra som direkta FoU-stöd. En del studier har kommit fram till att en krona i skattelättnad har stimulerat till mer än en ökad krona i FoU. En delförklaring till denna stora effekt är att i synnerhet småföretag klassificerar om andra kostnader till FoU-kostnader för att kunna dra nytta av stöden. Senare studier menar även att man tidigare har överskattat skatteincitamentens effektivitet att stimulera till mer FoU. En del av den ökade FoU:n beror helt enkelt på ökade lönekostnader för knapp FoU-personal. Anställd FoU-personal har nämligen ökat betydligt mindre än FoU-kostnaderna.

En central fråga i litteraturen är om statligt finansierad FoU som utförs av företag stimulerar eller ersätter privat finansierad FoU. De negativa effekterna skulle kunna vara att den statliga finansieringen går till FoU-projekt som företagen skulle ha utfört i vilket fall som helst eller att priserna på knappa FoU-resurser – i synnerhet löner för kompetent FoU-personal – drivs upp som i sin tur tränger ut privata FoU-investeringar.

English Abstract: The effects of university research on growth and productivity are difficult to quantify, but can be significant. Since universities conduct basic research, one can primarily expect indirect effects on economic growth. This includes increasing the knowledge base and developing scientific methods that become available to society. The researchers' capacity to absorb external research is also increasing. Perhaps the most important function of R&D at universities is that research staff are trained and further developed that can benefit both universities and the business community. Studies have analyzed how often private patents cite research articles and how large a proportion of business products are completely dependent on academic research. Geographical proximity between the universities and the companies has proven to be important in the transfer of knowledge. Some of the knowledge is linked to the researchers, which makes collaboration on site necessary.

Empirical studies of indirect R&D support have tested whether tax incentives give rise to increased R&D rather than increased economic growth. The empirical studies give mixed results; from insignificant to large effects. On average, it can be said that one USD in tax relief gives almost one USD in increased R&D investments. Thus, indirect R&D support would be at least as good as direct R&D support. Some studies have concluded that one USD in tax relief has stimulated more than one USD in R&D. A partial explanation for this large effect is that small companies in particular reclassify other costs to R&D costs in order to be able to benefit from the subsidy. Recent studies also suggest that the effectiveness of tax incentives to stimulate more R&D has been overestimated in the past. Part of the increased R&D is simply due to increased wage costs for scarce R&D personnel. Namely, employed R&D staff has increased significantly less than R&D costs.

A key issue in the literature is whether government-funded R&D carried out by companies stimulates or replaces privately funded R&D. The negative effects could be that the government funding goes to R&D projects that the companies would have carried out in any case or that the prices of scarce R&D resources - in particular salaries for competent R&D staff - are pushed up which in turn pushes private R&D investment.

Note: Downloadable document available in Swedish.

Keywords: R&D, Growth, Tax Credits, Direct R&D Subsidies

JEL Classification: O33, O34, O38

Suggested Citation

Svensson, Roger, Effekter av ökade offentliga satsningar på FoU (Effects of Increased Government R&D Expenditures) (March 19, 2013). Available at SSRN: https://ssrn.com/abstract=3677047 or http://dx.doi.org/10.2139/ssrn.3677047

Roger Svensson (Contact Author)

Research Institute of Industrial Economics (IFN) ( email )

Box 55665
Grevgatan 34, 2nd floor
Stockholm, SE-102 15
Sweden
+46-8-6654549 (Phone)
+46-8-6654599 (Fax)

HOME PAGE: http://www.ifn.se

Do you have a job opening that you would like to promote on SSRN?

Paper statistics

Downloads
17
Abstract Views
88
PlumX Metrics