Hoten mot innovationsledd tillväxt i EU (Threats against Innovation-Based Growth in the EU)

In Antonia Bakardijeva Engelbrekt, Anna Michalski and Lars Oxelheim (eds.), EU och de nya säkerhetshoten. Europaperspektiv 2016, Stockholm: Santérus Förlag, 2016, pp. 171-98.

25 Pages Posted: 15 Dec 2020

See all articles by Roger Svensson

Roger Svensson

Research Institute of Industrial Economics (IFN)

Date Written: October 16, 2015

Abstract

Swedish Abstract: Om EU ska behålla sin konkurrenskraft och tillväxt krävs extraordinära åtgärder inom framförallt innovation och teknologiutveckling. Jag har identifierat fyra områden där åtgärder är nödvändiga: statligt finansierad FoU i näringslivet, statliga innovationsstöd, immateriella rättigheter och universitetsforskning. För att komma till rätta med underinvesteringar i FoU på grund av spillovereffekter kan staten finansiera FoU som näringslivet utför. Stödet bör utformas enligt följande riktlinjer: •De offentliga aktörerna bör ge en kombination av direkta och indirekta FoU-stöd till näringslivet. Direkta FoU-stöd bör ges inom området offentliga behov (miljö, energi och försvar). Projekten bör även delvis vara finansierade av marknaden så att staten får en indikation på vilka projekt som är kommersiellt gångbara. Skatteincitament bör vara ökningsbaserade för att undvika dödviktskostnader och vara kopplade till företagens FoU-kostnader så att alla företag kan dra nytta av stödet. •Patent- och innovationsboxar bör avskaffas. De är dyra för staterna och det finns inga bevis för att de stimulerar till mer FoU och innovationer i värdländerna. •Staten bör subventionera privat FoU med ca 10 procent av näringslivets totala FoU. Idag ligger de flesta EU-länder under denna nivå. Det finns därför utrymme att öka FoU-stödet till näringslivet utan att det leder till undanträngningseffekter. För att komma till rätta med inkompletta kapitalmarknader för riskfyllda projekt kan staten bistå med finansiering till små och innovativa företag och stimulera privata aktörer att agera affärsänglar på flera sätt: •Statliga VC-bolag skapas som går in i tidiga faser. Man kräver då matchande investeringar i enskilda projekt från privata investerare. Syftet med matchningen är dels att använda marknadens signaler om vilka projekt som är kommersiellt gångbara och dels att aktivera privat kapital i tidiga faser. •Man skapar en VC-fond där staten och privata investerare sam-investerar (ofta 50−50 procent). Fonden sköts sedan av privata investerare. Syftet är att stimulera privata investerare att tillhandahålla kapital genom att justera risk-avkastningskvoten på sätt som gynnar dessa. Denna metod rekommenderas dock endast om det råder brist på privata VC-bolag i ekonomin. •För att hindra att ovanstående två fondtyper investerar i sena faser sätter man ett tak för hur mycket fonden får investera i enskilda portföljbolag, förslagsvis max 10 miljoner kr. •Staten skulle kunna erbjuda privatpersoner som agerar affärsänglar skatterabatter om de investerar i onoterade bolag. Investeringar upp till ett visst belopp bör kunna dras av mot beskattningsbar arbetsinkomst. Kapitalvinster från dessa investeringar bör undantas från beskattning om de innehas under en längre period eller återinvesteras i nya onoterade bolag. •Ett annat kompletterande alternativ är att staten tillhandahåller mjuka innovationslån, som skrivs av om projektet misslyckas, till entreprenörer och uppfinnare. Eftersom utformningen av patent och upphovsrätt styrs av internationella avtal är det svårt för individuella länder att avvika i systemet. Vissa problem behöver dock rättas till: •Patentsystemet i Europa är fragmentiserat och kostsamt. Det nya EU-patentet – som snart blir verksamt – är ett steg i rätt riktning. Alla processer kommer att skötas av en enda domstol och kostnaden för patent i EU kommer att sänkas rejält. •Dagens längd på upphovsrätt (70 år efter upphovsmannens död) bör förkortas avsevärt. Det långa skyddet orsakar högre konsumentpriser, färre produktalternativ samt hindrar att existerande verk förbättras, men ger obetydliga incitament till nytt skapande. •Höga kostnader för rättsprocesser gör att småföretag sällan kan försvara sina immateriella rättigheter. Någon form av statlig garanti för småföretag är önskvärd. •Piratkopior och spridning av dessa har ökat i takt med globalisering, digitalisering och internets genombrott. Det krävs fler sanktioner mot länder som inte upprätthåller de internationella avtal som gjorts om immateriella rättigheter. Även mer samarbete mellan tullmyndigheter och andra myndigheter i olika länder är önskvärt. Universitetens två huvuduppgifter ska även i fortsättningen vara att dels producera grundforskning och nya metoder som sprids fritt; dels utbilda och tillhandahålla en pool av akademiker och forskare. De bör framförallt fokusera på grundforskning – som har höga spillovereffekter. Men både effektiviteten i forskningen och sannolikheten att nya innovationer tas fram kan höjas: •Forskningsanslag till universiteten bör konkurrensutsättas för att höja forskningskvaliteten, skapa internationellt konkurrenskraftiga universitet och styra in forskningen på samhällsnyttiga områden. •Ökad mobilitet för forskare mellan länder och mellan akademin och näringsliv är önskvärd, till exempel genom portabla forskningsanslag. •Äganderätten av forskningsresultaten bör delas mellan forskare och universitet. På så sätt har alla parter incitament att kommersialisera forskningsresultaten.

English Abstract: This chapter has shown that for the EU to maintain its competitiveness and growth, extraordinary measures are required regarding innovation and technology development. I have identified four important areas in which measures are necessary: public financing of R&D performed in the business sector, public financing of business innovation, IPR and university R&D. To solve the problems related to underinvestment in R&D due to spillover effects, governments can finance business R&D. This support should be designed according to the following guidelines. Public financiers should offer a combination of direct and indirect R&D support to the business sector. Direct R&D support should be offered in sectors with qualities in the public interest (environment, energy and defence). The projects should partly be financed by the private sector to indicate to government which projects are commercially promising. Tax incentives should be increase-based to avoid deadweight losses, and they should be linked to the expenditure side of the firms to maximize the number of firms that can utilize this type of support. Patent and innovation boxes should be removed. They are expensive and no evidence exists that they stimulate more R&D or innovation in the host countries. A government should finance approximately 10 per cent of total business R&D. Today, most EU countries are below this level. Thus, increasing public R&D support in the business sector is still possible without risking serious crowding-out effects. To solve the problems associated with incomplete capital markets for risky projects, governments can assist by financing small, innovative firms and stimulating individuals to act as business angels in several ways. GVC funds should focus on early phases. Co-financing from private investors should be required. The purpose of co-financing is partly to utilize market signals about which projects are commercially promising and partly to activate private capital in early phases. Alternatively, a hybrid VC fund can be created that is financed by both government and private investors (often with each contributing 50 per cent). The fund is then administered by the private investors. The purpose is to stimulate private investors to supply capital by adjusting the risk-return ratio in favour of the private investors. This method is recommended when an economy lacks PVC firms. To prevent both these fund types from investing in late phases, a ceiling amount per portfolio firm can be established, for example a maximum of 1 million euros. Governments could offer tax deductions to individuals investing in non-listed firms. Investments up to a specific amount should be deductible against taxable income. Capital income could be excluded from taxation if the portfolio investments are kept for a specific period or if the profit is reinvested in other non-listed firms. A final complementary method in the seed phase is government offering inventors/entrepreneurs soft innovation loans that are written off if the project fails. Because the design of patent rights and copyrights is regulated by international agreements, individual countries have difficulty deviating from those IPR rules. However, some problems need to be corrected. The European patent system is fragmented and costly. The new unitary patent is a step in the right direction. All litigation will be processed in one court, and the costs for patenting will be significantly reduced. The length of copyright (70 years after the death of the artist) should be shortened considerably. This long protection results in higher consumer prices, fewer product alternatives and hampers the improvement of existing works while offering only small incentives for new creation. High litigation costs mean that small firms and inventors seldom can protect their IPR. Some form of public guarantee is desired. Piracy and its diffusion has increased alongside globalization, digitalization and the innovation of the internet. Countries that do not enforce the international agreements regarding IPR need to face more sanctions. More cooperation between custom authorities and other authorities is also needed. Also in the future, the main functions of universities should be, firstly, to produce basic research results and new research methods that are spread freely and, secondly, to educate a pool of scientists and students who can then be employed in R&D. However, both efficiency in R&D and the probability of creating innovations (from university R&D) could be increased in the following ways. Public research grants to the universities should be exposed to competition to increase R&D productivity, create internationally competitive universities and direct R&D to sectors that serve the public interest. Scientists require greater ability to move across borders and between the academy and the business sector. This is possible through mobile research grants. The ownership of research results should be shared between scientists and their university. This will give both parties an incentive to commercialize the R&D results.

Note: Downloadable document available in Swedish.

Keywords: Growth, Innovations, R&D, Intellectual Property Rights, Public Financing, Venture Capital

JEL Classification: O31, O33, O34, O38

Suggested Citation

Svensson, Roger, Hoten mot innovationsledd tillväxt i EU (Threats against Innovation-Based Growth in the EU) (October 16, 2015). In Antonia Bakardijeva Engelbrekt, Anna Michalski and Lars Oxelheim (eds.), EU och de nya säkerhetshoten. Europaperspektiv 2016, Stockholm: Santérus Förlag, 2016, pp. 171-98. , Available at SSRN: https://ssrn.com/abstract=3677029 or http://dx.doi.org/10.2139/ssrn.3677029

Roger Svensson (Contact Author)

Research Institute of Industrial Economics (IFN) ( email )

Box 55665
Grevgatan 34, 2nd floor
Stockholm, SE-102 15
Sweden
+46-8-6654549 (Phone)
+46-8-6654599 (Fax)

HOME PAGE: http://www.ifn.se

Do you have a job opening that you would like to promote on SSRN?

Paper statistics

Downloads
16
Abstract Views
89
PlumX Metrics